|
Du har i øjeblikket ingen varer i din indkøbskurv.
|
Aktuelt : Skönlitteratur - både mål och medelSkönlitteratur ‑ både mål och medel Skönlitteraturens roll i skolan har ju av hävd varit central. Men hur använder man som lärare egentligen en roman, dikt eller novell bäst ? Och hur håller man sig uppdaterad i bokfloden ? Ann Boglind är svensklärare, lärarutbildare vid Göteborgs universitet och läromedelsförfattare bland annat, och har ett helt yrkeslivs erfarenhet av att arbeta med läsning av skönlitteratur i skolan. Hon är tillsammans med Lena Alvåker, en annan centralfigur inom ämnet läsning i skolan, bland annat författare till Bokskåpet, som är en antologi för barn. "Hoppas era barn får de här böckerna!" skrev Göran Hägg i Aftonbladet i januari ‑96 vid sin genomgång av svenskböcker för år 4‑6. En av de böckerna var Bokskåpet. Författarna skriver: 'I Bokskåpet har vi samlat de allra bästa texter vi kan tänka oss för barn i åldern 9‑13 år. Alla texterna i den första avdelningen är avslutade. I den andra delen finns utdrag ur texter som kan vara modeller och förebilder för barnens skrivande." Just kopplingen mellan skönlitteratur och skrivande är något som intresserar Ann mycket. Hon var tidigt ute med att anamma skrivprocesstänkandet och "fick snart ihop det med skönlitteraturen", som hon uttrycker det. - Jag menar att man kan "skriva sig in i en skönlitterär text" och på så vis tränga in i den på djupet. Till exempel genom att välja citat ur texten och sedan skriva om sina personliga reflektioner om just det utsnittet ur texten och motivera varför man valt det. En text kan också tjäna som förebild för det egna skrivandet. Att tala om textmönster och genrer är något som Ann gärna framhåller. - Deckare och sagor är några genrer som det är tacksamt att tala med eleverna om. Att studera och "dechiffrera" en genre gör att eleverna får en aktivare läsning och sedermera en bättre textproduktion själva. Läraren kan även utgå ifrån citat ur vuxenlitteraturen om barn och ungdomar och välja lämpliga citat ur den. Här nämner Ann Boglind till exempel PC Jersilds Barnens ö som en rik källa att ösa ur. Utifrån ett citat kan eleverna själva välja att skriva om ett minne som kopplar till just detta. Ann menar att varje lärare måste ställa sig frågan: ”Vad kan litteraturen användas till i mitt ämne ?” Att levandegöra ett tema är ett klassiskt val och numera en mycket använd metod i skolan. Tema mat blir intressant med måltidsskildringar ur litteraturen, tema havet kan speglas i böcker där havet har en viktig roll, kanske Hemingways Den gamle och havet. I En väl vald text kan få i gang eleverna, kan sätta dem på spåret så att säga. Häxprocesserna och andra världskriget är ju centrala teman i hur mänga skönlitterära verk som helst och fackämnet berikas ofantligt av en "inifrånskildring" som en litterär text kan ge. ‑ Man får must, färg och doft, som Ann Boglind kärnfullt uttrycker det. Läser man om Sydamerika i geografi så ger en novell skriven utifrån miljön där givetvis en större helhet för eleverna. - Elever med bakgrund i det området känner också att deras ursprung uppvärderas. något som är värt att hålla i minnet i dag när vi har så många länder och kulturer representerade i klassrummen, påminner Ann. Döden och andra existetiella frågor som det kan vara svårt att hitta de rätta orden kring utifrån den egna (kanske ibland begränsade) erfarenheten är också mycket lämpliga att belysa ur ett skönlitterärt perspektiv. Här tar Ann ett eget exempel från sin tjugofemåriga svensklärargärning på fältet: När hon arbetade som lärare på Bersjöskolan i norra Göteborg inträffade den stora diskoteksbranden som tog många ungdomars liv i Göteborg, bland annat flera från just Bergsjön. Då använde hon en bok sorn heter Godnatt mister Tom som utgångspunkt för samtalen med eleverna när man bröt schemat den dagen. I läroboken Bokskåpet är litteraturtipsen ordnade utifrån känslor som sorg, glädje och rädsla. Till detta anknyter svenska som andraspråksläraren Lena Sjöqvist i Siri artikel Kan man vara dumdristig - om man är modig? Om skönlitteratur som medel för lärande, (tillsammans med Lena Bråbäck i Symposium 2000. Ett andraspråksperspektiv pä lärande, red. Kerstin Nauclér). 'Vi vet att redan mycket unga elever är intresserade av existentiella frågor och ju äldre de blir desto viktigare blir det att inte väja för de stora och ibland svåra frågorna. En väg att väcka elevers intresse är alltså att Iägga ribban högt och låta eleverna välja ett innehåll som utmanar tanken. Tanke och språk hör ihop och är varandras förutsättningar för att kommunikation ska uppstå. Men vad händer om man inte kan göra sina tankar synliga för andra ? Genom att få möjligheter att använda språket i olika sammanhang kring ett meningsfullt innehåll sker språkutveckling. Detta är idag ett axiom. Att arbeta med skönlitteratur i ett andraspråksperspektiv ger denna möjlighet, menar vi". l artikeln får man både teoretiska argument för att arbeta med skönlitteratur med andraspråkselever och en hel del konkretion. Författarna hävdar med stöd av forskare att för att språkutveckling ska ske måste det mesta av undervisningen ske på en hög kognitiv svårighetsnivå men med stöd av en kontext. Först då kan eleverna skaffa sig ett språkligt redskap för att kunna pendla mellan det konkreta och det abstrakta, mellan det personliga och det generella på andraspräket. De tar boken Häxfeber (av Leif Esper Andersen) som exempel. Många av eleverna kommer från oroliga delar av världen och en del bär på trauman, något som förstås påverkar arbetet i klassen. Många har aldrig läst någon bok på svenska och därför är detta val extra betydelsefullt. Ett sätt att arbeta med texten är att eleverna får ställa egna frågor till texten. Och då kommer frågor som man själv är upptagen av som kan handla om det man går eller gått igenom och behöver bearbeta. Ett sätt att få svar är att söka dem i skönlitteraturen, skriver författarna. Hur håller då Ann Bogfind och andra lärare som vill använda barn och ungdomslitteratur i undervisningen sig uppdaterade ? - Svenska barnboksinstitutet (SBI) har varje år en Bokprovning, då föregående års barnboksutgivning exponeras i en tematisk utställning och ett antal föreläsningar hålls av och för inbjudna bibliotekarier, lärarutbildare och SBI:s personal. Bok‑ och biblioteksmässan har i Göteborg är förstås en annan rik källa till kunskap... Anns lärarstudenter häller boksamtal med sina elever kring en valfri nyutkommen bok, så där har hon ytterligare kanal till överblick och uppdatering. Ett credo hon gärna delar med sig av är att eleverna ska ha ett uppdrag när de läser, lustläsning på soffan i all ära. Det kan handla om att härma, kolla av någonting, bearbeta. Läslogg är en bra idé ‑ alltså att eleverna under läsningens gång skriver ner sina tankar. Ett citat av den i dag tyvärr lite bortglömda barnboksförfattaren Kaj Söderhjelm lever kvar i minnet: "Man kan bara leva ett liv, genom att läsa böcker får vi ta del av flera." Maria Löfstedt FAKTA - Vad litteratur kan användas till i skolan: Temaläsning Kunskapskälla Författarstudium Genrestudium Belysning av något konkret problem Väcka nyfikenhet för fortsatta studier i något ämne Förebilder för eget skrivande Inspiration till eget skrivande Väcka tankar och ge upplevelser Språkarbete Skapa gemenskap Maria Löfstedts artikel stammer fra ”Skolnytt Nr 4 07/08”, udgivet af Gleerups Utbildning AB. Et temanummer om Läsutveckling. Se flere artikler » |
 |
